Hem | Biografi | Discografi | Fotografi | Kontakt
 
De första tre åren spelade de bara inom Sovjets gränser för det var nästan omöjligt att få spela utanför speciellt när KGB ständigt höll koll på vad de gjorde. 
Deras musik är både arg, rolig, ironisk, nedstämd samtidigt som det finns ett starkt politiskt budskap. 
 
1987 skrev Villu  "Tere Perestroika", som han framförde helt själv. Senare gjordes det en rad nya versioner av låten och den blev en stor hit. 1988 vann J.M.K.E en tävling i estnisk TV. Priset var en semester i Europa men priset kom aldrig. Samma år hoppade Tarvo av och Lemit fick bli den nya basisten. 
 
1989 hittade Joose Berglund och Jorma Ristilä från Finland, ett nytt skivbolag, Stupido Twins, som släppte estniska punk-skivor. J.M.K.E.'s "Tere Perestroika" var release # 001. Förändringarnas vindar blåste i Sovjet så J.M.K.E kunde göra sitt första besök utanför gränserna i April 1989. De reste till Finland och hade konsert på Leftist Forum i Helsningfors. Publiken var medelålders kommunister. 
Senare samma vår släppte de sin första LP  "Külmale Maale" (Till det kalla landet) på Stupido Twins. 
I slutet av 1989 lämnade Venno bandet för han tyckte de hade blivit för kommersiella, och Ardo tog hans plats. 
 
J.M.K.E turnerade i Estland, norden och Tyskland, gjorde några EPs och så sent som 1993 spelade de in ett andra album 
"Gringode Kultuur" (Kulturen av Gringos). 
Under den tiden hade Estland hunnit bli självständigt så J.M.K.E kunde inte fortsätta med sina anti-Sovjetsånger och vad var meningen då? 

Deras nya "fiende" blev burger-kulturen, den ökande fattigdomen och andra kapitalistiska plågor. Lembit lämnade bandet 1994 och ersattes av Sten. J.M.K.E fick också  en ny trummis,  Andres. 
Deras tredje album, "Sputniks in Pectopah" blev en samling populära ryska visor tolkade av J.M.K.E. Bl.a. nationalsången, gamla revolutionär-marcher, soldiers' songs from WW2, och melodier från populära tecknade filmer. 
 
I Januari 1996 firade J.M.K.E sitt tioårs- jubileum med att presentera sin historia på scen med nästan alla personer som varit involverade i bandet. Och så passade de på att släppa en cassette-only-release, "Rumal Nali". 
J.M.K.E gjorde inte sin första ordentliga studio- inspelning förrän 1989 i Finland och vid de stadiet hade de samlat på sig tillräckligt med material för 3 eller 4 album. Det var närmast omöjligt att ge ut punk-skivor under Sovjet-tiden. 
J.M.K.E övergav gradvis sina riktade politiska texter och berättar numera mer nyanserade 
berättelser.  Deras senaste album, "Jäneste Invasioon" (Kaninernas invasion, 1996), är ett bra exempel på deras nya stil. Skivan kan ses som de bästa J.M.K.E gjort sedan deras första skiva, "Külmale Maale". 

Jag letar efter mer information och översätter så fort jag hinner.